Ett samtal med… Andreas Nilsson: Intendent vid Moderna Museet Malmö

”Jag har alltid varit intresserad av konst, men det var inget självklart yrkesval”

Jag möter upp intendent Andreas Nilsson utanför entrén till Moderna Museet Malmö, byggnaden som han förknippar som sin arbetsplats. För en konststuderande kan en institution som Moderna Museet verka mer som en dröm än verklighet. I min omgivning har jag lagt märke till en slags humoristisk hopplöshet inför efterkommande tid bortom universitetets trygghet. En företeelse som nästan är lika förekommande som den entusiasm vi delar inför konsten. Med detta i åtanke har jag bestämt mig för att bidra med något, om än litet, som kan bygga en bro och tillföra inblick samt en dos tillförsikt inför framtiden. 

Vi sätter oss ner på gården framför Leif Bolters Pulserande Koordinatsystem och inleder intervjun. Min första fråga till Andreas blir hur det kommer sig att han hamnade på Moderna Museet. ”Jag har alltid varit intresserad av konst, men det var inget självklart yrkesval” svarar han, sedan följer en kort paus innan han fortsätter. Det var som utställningsvärd på Berlinbiennalen 2006 som Andreas i praktiken insåg att arbetet med konst var givande och något han ville ägna sig åt professionellt. Dessförinnan hade han bland annat skrivit kulturkritik i Tyskland och varit involverad i klubbvärlden hemma i Sverige där arbetet ofta innebar samarbeten med konstnärer. Efter att ihop med annat ägnat sig åt studier i museologi och cultural studies hamnade Andreas via en praktikplats på Dunkers kulturhus i Helsingborg. På deras konstavdelning stannade han därefter i två år. I 2009 sökte han sig vidare till ett ännu inte invigt Moderna Museet Malmö, och sedan dess har han blivit kvar. 

Till studenter med ambition om att i framtiden arbeta med konst och kultur betonar Andreas bland annat lärdomen i att se på konst så ofta det går samt de möjligheter en praktikplats kan erbjuda. ”Var även beredd att frilansa, det kanske inte alltid är en så säker inkomstkälla men kan öppna nya dörrar. Min första utställning organiserade jag faktiskt på Pictura, och därefter presenterade jag och några vänner utställningar med inbjudna konstnärer i våra lägenheter och på konstnärsdrivna gallerier i Malmö”. 

Rollen som intendent varierar mycket från plats till plats. På ett något mindre museum som Moderna Museet Malmö får Andreas arbeta med en mängd olika uppdrag relaterade till utställningens uppkomst, utformning och genomförande. Kreativiteten får ta plats i vardagen, särskilt när det gäller att komma med idéer till nya utställningar eller finna lösningar i utförandet av dem. Som intendent sköter Andreas dessutom rent administrativa uppgifter som att ha kontakten med långivare vid inlån av konst. Jag undrar om det finns stunder han uppskattar mer i arbetet med att utforma en ny utställning? ”Med ett nytt projekt är nog idéfasen extra givande, då man konkretiserar själva idén och gör research samt inleder diskussionerna med inblandade konstnärer” svarar Andreas. Han framhåller även de sista veckorna innan öppning som en särskilt givande period. ”Slutskedet är också berikande, då installation eller hängning ska justeras och de sista besluten behöver fattas. Det är stressigt, men oftast en positiv stress”. 

Ett annat initiativ som Andreas engagerar sig i är KHMxMMM, en föreläsningsserie i samarbete mellan Konsthögskolan i Malmö och Moderna Museet Malmö där internationellt verksamma konstnärer, teoretiker, skribenter och curatorer medverkar. ”Samarbetet med Malmö konsthögskolas föreläsningskommitté innebär att vi ger impulser åt varandra i ett kreativt utbyte av erfarenheter och perspektiv. För besökarna erbjuder föreläsningsserien en unik möjlighet att få lära känna intressanta och aktuella konstnärskap, och fungerar även som ett komplement till den ordinarie utställningsverksamheten”. Föreläsningarna är öppna för alla och under hösten gästar den New York baserade konstnären Dora Budor, Bonaventure Soh Bejeng Ndikung- frilansande curator, författare och biotekniker samt Lea Porsager som i november öppnar sin första stora separatutställning i Sverige på Moderna Museet Stockholm.  

Innan vi går skilda vägar igen frågar jag Andreas om vad som motiverat honom att stanna på Moderna Museet i dessa år. ”Det måste vara möjligheten att arbeta i närhet till konsten. Med risk för att låta klyschig betyder konst mycket för mig. Att vara där för konstnärerna och realisera deras idéer involverar mig personligen. Jag tror att för många av oss flyter privatlivet och yrkeslivet mer eller mindre ihop, med vernissager och resor och annat”. Här följer en paus och jag reflekterar över att jag själv finner igenkänning i det Andreas beskriver. En grupp promenerar ut genom dörrarna till museet och sedan förbi där vi sitter, de talar engagerat om utställningen de nyss bevittnat. ”För mig är det bara givande, konsten har gett mig så mycket” tillägger han tillslut.

Info: Andreas Nilsson intervjuad av Erika Alm 15 september 2020

KHMxMMM: https://www.modernamuseet.se/malmo/sv/aktiviteter/artist-talks-khm-x-mmm/

Information om modellteckningen

Lite kort info om modellteckningen. Det kommer inte bli någon modellteckning på folkuniversitetet denna termin. Detta är pga flera anledningar men främst är det för att vi inte kan hålla tillräckligt bra avstånd i den nuvarande lokalen. Vi jobbar på att kunna ha modellteckning framöver, men då med ett lite annat upplägg och i en annan lokal. Pga rådande situation så vet vi inte när vi kan börja igen men vi uppdaterar er! Tack!

#4 ADAM HAUGBAK 28 GÖTEBORG

”Jag har blivit tvingad att se det digitala rummet som en fysisk verklighet.”

Under våren tog Adam sin kandidatexamen i  Fri Konst vid konsthögskolan Valand i Göteborg. Under vårt samtal var han mitt uppe i sitt examensarbete. 

Vi började med att prata om om den här speciella våren och hur det påverkat vår utbildning. Min kandidatuppsats kunde inte skrivas och Adam fick tänka om kring sitt slutprojekt. Han beskriver hur det var speciella omständigheter. Mycket var inställt. När jag frågar hur och om han har påverkats så säger han tveksamt ”jag gör väl det på sätt och vis”. 

Hur länge har du skapat? 

Jag började ganska sent. Det är klart att jag ritade innan och att jag tyckte bildlektionerna var kul men det var nog mer att jag provade på riktigt när jag var 22 ungefär. Då fick jag för mig att jag skulle börja på en folkis. Sen har jag fortsatt sedan dess. Det blir kanske 7 år totalt då. 

Vad använder du för tekniker?

Jag jobbar ganska mycket med klassiska konstuttryck, som marmor, skulptur och al fresco måleri. Det är det som är min grej, eller vad man ska säga. Jag kombinerar den typen av tekniker med lite mer samtida digitala element. Det är blandat mellan skulptur och måleri skulle jag säga. 

Har du alltid använt dig av dessa tekniker?

Nej i början var det främst måleri. Jag började hålla på med konst för att jag ville bli bra på att måla. Som många andra. Men efter det har min teknik blivit mer bred. 

Harvesting is a process, not an event – En del av Adams examensutställning med samma namn.

På din Instagram ser man inte så mycket av din konst, hur ser du på att dela med dig av din konst och hur delar du den? 

Det är lite speciellt nu under coronatiden. Omständigheterna har verkligen tvingat mig att ta det forumet på allvar. Min Instagram är som du säger inte en plats där jag delar med mig av min konst. Det är mer så att jag lägger upp någon affisch till ett event som ska hända. Ja, alltså jag jobbar med digitala element i min konst men jag har inte tagit mig an det digitala rummet på det sättet. Men nu känns det som att jag kommer göra det mer. Men annars jobbar jag med mer specifika rumsliga projekt för en fysisk plattform. Nu tänker jag om lite. 

Oberoende på vart du delar, tycker du någonsin att det är jobbigt? Hur känns det? 

Det ligger någonting i att publicera saker på internet, det blir som att min konst blir likställd med allt annat som är på internet. Det är speciellt. Det tar bort det annars speciella mötet med konst som är mer fysiskt. Jag tror också att det kan vara intressant att styra blicken mot internet. Instagram är nog inte det mest intressanta för mig. Men jag jobbar på en hemsida just nu och jag vill prova lite sådana saker. 

Var kommer din inspiration ifrån? 

Jag blir inspirerad av andra konstnärer, både samtida och äldre. Jag är väldigt inspirerad av gamla grejer som marmorskulpturer och muralmålningar. Men också digital kultur. Det är blandat, men jag kollar mycket på andra konstnärer. Det ger mig inspiration. 

Fully Integrated City Energy Flows – från en samarbetsutställning med Andreas Sandberg

Vad har du för budskap bakom din konst? Vad vill du förmedla? 

Mitt examensarbete och det jag är inne i just nu. Det handlar lite om hur människor tar vara på naturtillgångar och hur vi förändrar dem till saker. Framför allt nu med den digitala världen. Att google och andra sådana stora företag har stora datahallar i skandinavien som producerar spillvärme som används till att värma hus. Den typen av infrastrukturer som har med energi och värme att göra. Det är något som jag försöker reflektera över i min konst. Då använder jag mig av naturmaterial som sten och ja kalkmåleri för att prata om mer digitala grejer. Det blir mer fysiskt genom att göra det. Det är en sorts reflektion över hur vi använder energi och naturtillgångar. Men det är inte som att jag har ett uttalat budskap, mer att jag vill komma åt ett möte och förtydliga vissa relationer i samtiden. 

Utöver praktiska svårigheter under coronatiden. Hur har den här tiden påverkat dig?

Jag har på ett sätt lite övergett mitt examensverk så som det var tänkt. Det var så himla fysiskt och nu jobbar jag inför att göra en film till exempel. Jag har bytt medium för att kunna fortsätta arbeta. Så det är en stor skillnad. Även omställningen till att tänka att det digitala rummet är något jag behöver ta på allvar om jag ska kunna fortsätta med konst. En svårighet är också att jag inte kan snacka med mina klasskompisar på samma sätt. Man är ensam med den lilla klicken man har. Det blir lite svårt att prata över zoom om man vill ha respons på ett verk man har gjort. Det blir mycket mer formellt. Man har blivit väldigt ensam med sina projekt. 


Under denna intervjuserie har jag varit väl medveten om att vi endast är några månader in i denna pandemi. Man hör från flera håll att viruset kommer finnas bland oss under en lång tid framöver och att det aldrig kommer försvinna helt. Ändå har jag varit intresserad av att höra hur pandemin har påverkat konstnärers arbete, trots att flera redan påbörjat projekt innan utbrottet av  Covid-19. När vi talar om detta berättar Adam tycker det känns spännande att se vad som kommer fram av detta. Svåra tider producerar alltid något nytt säger han. 

Examensutställningen är helt inställd, men vi har fått behålla budgeten så vi kanske kan anordna den i höst förhoppningsvis. Man får tänka om med utställningar. Begränsat inträde och strunta i vernissage antagligen. Vi får se hur det blir. 

Fully Integrated City Energy Flows – från en samarbetsutställning med Andreas Sandberg

Du pratade om att du fick inspiration från andra konstnärer? Har du några exempel? 

Jag är väldigt inspirerad av en person som heter Olof Marsja, Göteborgsbaserad konstnär som gick på konstfack. Han jobbar mycket med klassiska slöjdverk fast i  en samtida tappning. Det tycker jag är väldigt spännande. Det finns också en konstnär som heter Lap-See Lam som jag tycker är väldigt spännande. Dessa två samtida konstnärer är viktiga för mig. Sedan tycker jag väldigt mycket om gamla klassiska konstnärer. Älskar Michelangelo och Bernini. Riktiga tungviktare från förr! Det är blandat vad jag kollar på. 

The world without me – från en grupputställning på KKV i Bohuslän med samma namn.

Hur tror du att pandemins avtryck i konsthistorien kommer att se ut? 

En grej som jag har tänkt på är hur konstutbildningar inom ett akademiskt system ser ut. Under pandemin har det blivit tydligt att, att plugga konst inom ett universitetssystem har sina problem. Det är ett väldigt långsamt system som bygger på kursplaner och det gör det svårt för konststudenter att kunna reagera snabbt på vad som händer. Med pandemin som exempel. I vårt examensprojekt nu, säger våra lärare att vi måste följa vår projektbeskrivning vilket faktiskt är fysiskt omöjligt nu. Man har alltid kritiserat konsthögskolor för att ha blivit en del av universitetet och nu tror jag att det har synliggjorts problem som man kanske behöver snacka om?

Menar du att konst måste kunna vara mer spontan än vad universitetssystemet tillåter?

Ja precis, det måste kunna finnas rum för en annan typ av process där man kan anpassa sina projekt lite utifrån vad som händer i samhället. Det har jag tänkt på en hel del. Det blir lite av ett paradigmskifte när personer som jag som inte har jobbat digitalt innan blir tvingade till att se det digitala rummet som en fysisk verklighet. Det digitala rummet blir något som alla måste deala med och det blir ett stort hopp mot förr. 

Hur ser din arbetsprocess ut? 

Det har varit en stor utmaning att gå en akademisk konstutbildning och att skriva projektbeskrivningar hela tiden. Man måste planera sitt verk ett år i förväg till exempel. Det har varit lite svårt för mig, det brukar vara att jag producerar flera olika delar som jag sedan sätter ihop. Jag brukar inte ha förutbestämd tanke om hur exakt verket ska bli. I mitt examensverk nu fick jag en idé om en solstol på ett speciellt sätt i trä. En träskulptur. Då gjorde jag det. Sedan gjorde jag en al fresco målning efter det. Sedan satte jag ihop dem på ett sätt som kändes bra. Processen är fragmentarisk, jag provar mig fram och ser vad som funkar och inte funkar. Jag gör även många 3D-modeller av skulpturer jag vill göra. Eftersom jag arbetar mycket med marmor så vill jag ha en ganska bra bild av slutresultatet innan jag börjar. Det är en ganska hoppig och fragmentarisk process. Jag testar en massa saker i relation till varandra. 

The world without me – från en grupputställning på KKV i Bohuslän med samma namn.

Tolkningen av konst är i slutändan upp till betraktaren, men gör du något speciellt för att eventuellt styra dessa tankar? Till exempel med specifika titlar? 

Jag tycker titlar är väldigt viktigt, men när det kommer till utställningstexter så försöker jag inte vara för kontrollerande. Jag vill inte styra för mycket. Det är ett sätt att ge vissa nycklar, men det är kul om folk tänker annorlunda kring vad jag gör än vad jag gör. Mötet är roligt. Jag vill inte bestämma på förhand vad folk ska tycka. Men jag tar namngivning av verk och vilka ord jag använder på stort allvar. Det är också ganska kul att hålla på med det. 

Hur ser processen bakom att namnge dina konstverk ut? 

Jag har ofta långa word-dokument där jag har skrivit fragmentariskt under tiden jag jobbar med ord eller bilder som känns viktiga. Då provar jag dem tillsammans. Processen liknar den bakom mina installationer eller mina verk. Sen lånar jag många fraser och begrepp. Till mitt examensverk lånar jag mycket från hur Silicon valley företag formulerar sig. Jag är väldigt inspirerad av new age estetisk och därifrån långar jag fraser som passar. Jag snor ganska mycket. Ibland byter jag dock ut något ord eller så. 


Under sommaren är Adam aktuell med en utställning tillsammans med sju andra konstnärer på Göteborgs konstförening med temat spiritualism. Utställningen varar mellan 24 juli och 7 augusti. 

För att se den digitala versionen av utställningen: http://www.aerosol.energy

Instagram: @adamhaugbak

Hemsida: https://www.adamhaugbak.com/

#3 MARTA LEONHARDT 32 MALMÖ

”Jag vill förmedla något positivt till de barn som ser det jag gör”

Under våren har Marta arbetat med flera olika uppdrag och vid ett tillfälle arbetade hon med material för en teater för barn. Temat var miljö och framförallt insekter. En av frågorna var ”Vad händer när alla insekter försvinner”. Hon berättar under vårt samtal att det kändes väldigt relevant att arbeta med dessa frågor under en period där klimatet och människans relation till naturen diskuteras. Det är ju på många sätt vår komplicerade relation till naturen som är orsaken till den pandemi vi idag lever i. Naturen och vår relation till den är ett övergripande tema och en del av det budskap som Marta försöker förmedla i sin konst. Hon arbetar främst som barnboksillustratör och detta magiska naturtema syns tydligt i hennes arbete. 

Vid tiden för vårt samtal har Marta precis börjat med en ny kapitelbok, ett projekt hon inte kn berätta något om i nuläget. Hon berättar också att man som illustratör ofta jobbar med fel årstid och att hon också arbetar med julmotiv nu under sommaren. 

Hur länge har du skapat? 

Jag ritade alltid väldigt mycket som liten, det var tidigt det som intresserade mig allra mest. På högstadiet började jag en kvällskurs på kulturskolan i Lund där jag fick teckna och måla och prova på lite fritt utanför skolan. Jag har även gått bildestetisk linje på gymnasiet Spyken i Lund. Det finns ingen klar början, jag har alltid hållit på med det. Efter gymnasiet gick jag serieskolan i Malmö och Österlenskolan för konst- och design. Mitt företag började jag först 2011. Det var då illustratör blev mitt yrke. 

Uppslag ur ”Den stora Jordgubbsjakten”, skriven av Oskar Källner. Fafner förlag 2017.

Var hämtar du din inspiration? 

Jag inspireras mycket av naturen, speciellt skogen som jag haft en djup anknytning till sedan jag var liten. Jag finner också gamla folksagor och myter mycket fascinerande och de sätter en ton i många av mina projekt. Nu när jag själv är mamma  inspireras jag också mycket av min dotter. Men än har det inte blivit några färdiga barnbokskoncept utifrån henne. Jag har många egna idéer, men till vardags jobbar jag med att illustrera barnböcker utifrån ett färdigt manus. Jag gör mest kapitelböcker för äldre barn men jag har även gjort några bilderböcker för yngre barn. I vissa böcker kan jag komma på själv hur personerna och deras omgivning ser ut. Hur de bor och hur de klär sig. Det finns utrymme för många egna detaljer.

”Liten häxa” 2019 (eget projekt)

När du jobbar med uppdrag så finns det ju såklart vissa ramar du måste förhålla dig till, men hur skulle du säga att det du skapar för dig själv och det som skapas för uppdrag skiljer sig åt? Finns det några specifika drag? 

Ja det gör det väl. När jag gör egna projekt så har det nästan alltid något med magi och fantasy att göra. Naturen finns alltid med. När jag jobbar på uppdrag så kan det handla om saker som inte har något med det att göra. Egna projekt gör jag ofta i akvarell eller så testar jag något nytt, experimenterar lite. Jobbar jag med uppdrag så kan man väl experimentera lite, men jag försöker hålla mig inom den stil som efterfrågas. Jag tycker det är väldigt roligt att jag via mina uppdrag har fått skapa bilder som jag kanske annars aldrig hade skapat. Det berikar ens idévärld och det man motiveras att göra. 

Så ännu en inspirationskälla är dina uppdrag?

Ja definitivt, jag tycker väldigt mycket om att jobba med uppdrag. Det är roligt med samarbetet mellan författare, förlag och mig som illustratör. Tillsammans jobbar vi för att nå bästa möjliga resultat. Det är kul! 

Omslagsillustration för ”En hemlig drake”, skriven av Moa Mansén. Stabenfeldt 2019.

Utöver det du delar via dina uppdrag, hur delar du med dig av din konst? 

Det är främst via sociala medier, jag har ett instagramkonto, en facebooksida och en hemsida. Sedan finns min portfolio på illustratörcentrum och ibland syns jag till i deras fysiska katalog. Annars delar jag via utställningar, men det är det inte så mycket av i år. Vilket är synd. Utställningar och marknader är de tillfällen som man faktiskt träffar människor förutom någon enstaka releasefest. Det är där man träffa folk som live kan berätta vad de tycker om ens verk och man kan se deras uttryck när de kollar på tavlorna. Eller så kan de berätta att de köpte en av ens tavlor för fem år sedan eller att de läst en av de böcker jag illustrerat. Det är verkligen en helt annan grej än den kommunikation som sker online. 

Hur känns det att dela med sig av din konst? 

När jag började som illustratör var jag kanske lite mer självmedveten. Jag var lite osäker på sakerna jag la ut. Men nu har jag lite mer självdistans, så jag påverkas inte lika starkt av vad folk tycker. Även om det i stort sett aldrig hänt att jag fått någon riktigt negativ kommentar. Jag brukar inte få några personliga påhopp direkt. En problematisk sak är dock att man kan känna sig tvingad att dela, min motivation att dela på sociala medier fluktuerar väldigt mycket. Ibland känner jag mig inspirerad att dela mycket och jag pratar och connectar med folk via sociala medier. Andra gånger känner jag verkligen inte alls för att dela. Då kan det dröja mellan inläggen. 

Har du något specifikt budskap bakom din konst? 

Ja definitivt. Jag vill förmedla människans närhet till naturen och det som är skilt från civilisationen vi lever i. Jag ser naturväsen som ett sätt för människan att närma sig naturen. Vättar, Skogsrået och Näcken är alla uttryck för en besjälad natur. Jag vill förmedla något positivt till barnen som ser det jag gör. Jag vill att de ska bli inspirerade till att hitta på lekar, att måla någonting själva. Jag vill frambringa en nyfikenhet hos barnen. 

”Paraply” 2019 (eget projekt)

Hur har allt som hänt den här våren påverkat ditt arbete? 

Jag skulle inte säga att det påverkat mitt arbete mycket än. Jag har haft många uppdrag under den här perioden och det har inte varit något uppdrag som blivit inställt. Det största som hänt är att påskutställningen blivit inställd. Det var väldigt tråkigt. Jag skulle ha en utställning tillsammans med några andra barnboksillustratörer. Vi planerar inte heller något speciellt till gallerinatten i Malmö. Vi får se hur det förändras på sikt, hur mycket bokförlagen vågar satsa. Det har varit en viss nedgång när det kommer till köpandet av barnböcker, framförallt i fysiska bokhandlar. Innan det förra bokprojektet jobbade jag med innehåll till en teater för barn, där var temat miljö och framförallt insekter. En av frågorna var ”Vad händer nu när insekterna håller på att försvinna?”. Det kändes väldigt aktuellt att arbeta med . Hur förhåller vi oss till naturen och hur behandlar vi djur? Detta är ju orsaken till pandemin på många vis. Det kändes därför väldigt relevant att jobba med just då. 

Hur tror du att den här perioden kommer att ta sig i uttryck i konsthistorien? 

Det är en stor och svår fråga. Det känns ju som att om vi får en stor ekonomisk nedgång kommer det vara en mindre satsning på kultur och konst. Nu har det ju kommit en del krispaket och stödpaket till kulturliv och företagare. Men det går inte att upprätthålla i längden. Blir det en större ekonomisk nedgång kommer det givetvis att påverka kulturlivet i stort, framförallt det som har med scenverksamhet att göra.  

När dina fysiska utställningar nu blivit inställda, har det lett till att du förhållit dig till det digitala rummet på ett annat sätt? 

Ja lite. Jag har gått några mindre kurser och deltagit i föreläsningar online. På det sättet kommer det något positivt ur detta, att fler resurser har blivit tillgängligt för flera personer via nätet. Mycket har även varit gratis. Jag hoppas att det kan stanna kvar efter pandemin, att det finns ett större utbud av kurser och workshops på nätet. 


Något som har blivit tydligt under denna period är att vi har tur som ändå kan ha kontakt med människor utan fysiska möten. Resurser som zoom har blivit väldigt viktiga för oss människor under denna märkliga period. Samtidigt blir det också så tydligt att denna typen av kontakt via internet inte kan ersätta det faktiska mötet med andra människor. Samma gäller det fysiska mötet mellan människan och konsten och mellan konstnär och betraktare. Under vårt samtal berör vi detta ämne. Marta berättar hur hon diskuterat möjligheten att ha digitala utställningar, vilket är kul, men att det verkligen inte är samma sak. Hon talar även om hur hon inte tror att man som konstnär kommer sälja en bråkdel av det man skulle ha sålt vid en fysisk utställning. Det är inte heller lika roligt, berättar hon. 

Instagram: @leonhardt_illustration

https://www.martaleonhardt.com/

#2 LISA BROMS 24 GÖTEBORG

”…jag är intresserad av saker som skevar lite”

Det är något som skaver med Lisa Broms konst. En känsla av obehag är genomgående i bevittnandet av hennes verk, men det är också det som gör dem så intressanta.  

Lisa är 24 år gammal vid publiceringen av denna intervju och hon har precis avslutat sitt första år på programmet Fri Konst vid konsthögskolan Valand i Göteborg. När vi pratade var hon i slutskedet av hennes projektarbete. 

Av uppenbarliga skäl inleder jag samtalet med att fråga hur coronaläget märks av i Göteborg. Hon berättar att det är lite nojigt och att det är fullt på uteserveringar. Folk verkar inte bry sig så mycket. Det är därför lätt att påverkas av det och därmed tänka ”om alla andra är ute så kan väl jag också gå ut”. Jag tror det skulle vara bra om de stänger barerna för folk har nog lite svårt att låta bli tror jag, säger hon och skrattar. 

Hur länge har du skapat?

Jag skulle säga att jag började i gymnasiet, alltså typ i ettan på gymnasiet. Så jag har väl hållit på i ungefär åtta år. Då jobbade jag på VOX publicum* så det var där det blev som en bas för mig. Jag fick en kulturell riktning i mitt liv. Så det var väl då, eller jag har ju ritat lite innan. Men det var då jag började hålla på lite mer. Jag gillade att rita innan, men det var inte uppenbart då att det var ”min grej”. Jag var väldigt rastlös i gymnasiet. Det växte ur rastlösheten tror jag. Men det är svårt att säga varför jag började, men det var på då jag började bli intresserad av konst. Jag började konsumera mer konst och blev inspirerad. Det är så konkret jag kan svara på det. 

Du både fotar och målar, hur kom det sig att du valde dessa medier? 

Bra fråga, jag är mer visuell rent bildmässigt. Jag är inte så musikalisk och bild är verkligen mitt medium. För mig går foto och måleri ihop ganska mycket. Jag använder mina foton som referenser för målningar. Foto är skönt för att det går så snabbt, man får ett resultat väldigt snabbt. Med måleriet kan jag istället få fram något annat, som jag inte kan få fram i fotot. Jag tycker att de medierna kompletterar varandra. Jag skulle säga att jag började fota innan jag började måla. Men då var det mer att jag kanske fotade ja, en gullig katt eller något häst. Foto och måleri går ganska parallellt för mig. 

My mom says I have a sexy face, akvarell, 100 x 100 cm (2019)

Vart får du din inspiration ifrån? 

Jag är ganska inspirerad av internetkultur, jag kan tycka att det är inspirerande med memes eller konstiga bilder till exempel. Det finns ganska mycket skeva grejer på nätet. Det tycker jag är spännande. Olika fenomen och sådär. Det är en väldigt bred inspirationskälla. Man kan ju inte riktigt säga ”internet” för internet är enormt, men jag skulle säga att när jag kollar på sånt som inspirerar mig så är det mer bilder på nätet och inte en målning på ett galleri. 

Hur skulle du beskriva Internetkonst? 

Det är ju lite annat, det är ju mer snabb konst. Att man ska kunna se på en bild i en sekund och få en känsla. Det är en snabbare bildkultur, lite mer lättuggat kanske? På ett galleri är det oftare lite mer komplext, det kanske krävs en lång bildtext.

Jag vet ju att du har din instagram, där du har väldigt många följare och det är uppenbart att det är där du delar mycket av din konst. Hur känner du inför att dela dina verk på det sättet? Är det någonsin jobbigt att lägga upp eller är det en självklar del i ditt konstnärskap? Eftersom du talar om hur internet är en inspirationskälla. Känner du att det är där du och din konst hör hemma? 

Jag tycker att det är jobbigare att dela IRL, jag går ju på en konstskola, Det är så opersonligt på nätet, det blir ganska distanserat. Jag skriver inte direkt några långa bildtexter och kommentarerna jag får är väldigt korta. Jag har också hängt på nätet så länge, sen jag var väldigt liten så jag är van vid att lägga upp saker. Snarare ser jag på det som något motiverande att kunna dela saker. ”Nu lägger jag upp det här och sen kan jag gå vidare.”

Verktyg 2018

Kan du berätta lite mer om din utbildning? 

Alla gör väldigt olika saker. Så upplägget är mer att man ”gör sin grej”. Det är bara frikonst, det är ingen inriktning. Man kan göra skulpturer, videoverk eller performance. Vad som helst helt enkelt. Så det är inte undervisning på det sättet riktigt. Det är mer att man ska redovisa det man gör, mycket projektplaner. Man måste motivera varför man gör någonting. Man lär sig att bli medveten om det man gör och att skriva och reflektera över sin process. Det är ganska individuellt. Vi har ateljeplatser, vi har kritiksessioner, skriver projektplaner, sedan har vi eller ska ha utställning varje termin. Nu har dock allt blivit inställt. Sedan har vi föreläsningar ibland och olika kurser. Mycket eget arbete. 

Just nu lever vi ju lite i en parentes, livet är inte som vanligt och mycket av det man brukar göra försvinner. Hur har den här tiden påverkat dig? Har covid gjort ett avtryck i ditt konstnärskap? 

Jag skulle inte säga att det har påverkat mig så mycket. Jag arbetar inte så mycket med samtiden på exakt det sättet, Men mitt konstnärskap påverkas på det sättet att skolan stänger och det fanns en period där jag hade väldigt svårt att måla. Det har varit en del praktiska hinder. Jag planerade en fotoserie med några personer som jag ställde in. Men jag skulle inte säga att det har påverkat innehållet så mycket. 


Under vårt samtal berättar hon att det just är denna obehagskänsla, som jag tidigare nämnt, som hon är ute efter, Hur man i mötet med hennes verk ska frambringa skavet. Det är vackert, men det är samtidigt något som inte riktigt stämmer.

Kan du beskriva hur processen ser ut när du fotograferar? Är det massa planering bakom eller mer spontant? 

Det är olika. Men jag har börjat planera mer noggrant på senaste tiden. Jag har till exempel börjat ta med mig rekvisita. Sen blir det ofta annorlunda än det jag har planerat. Jag kanske har en plan och så blir det något annat. När jag fotograferar folk så brukar jag har lite mer av en plan. Speciellt om det är någon jag inte känner. Målet är att i alla fall ha en illusion av en plan när jag jobbar med en person jag inte känner. För då vill jag ändå kunna se till att personen känner sig trygg med processen.

Hur ser processen ut när du målar? 

Då krävs det mer av en plan. Jag brukar måla efter foton och då blir det inte så mycket improviserat. Målningarna planerar jag lite mer. 

Hur skulle du beskriva din konst? 

Det är så svårt, men jag skulle säga att jag är intresserad av saker som skevar lite. Att något känns lite off. I foton gillar jag en lite mystisk kvalitet. Det ska vara mitt emellan det som är snyggt eller nice eller det som är obehagligt. Jag vill att man inte riktigt ska veta vad man ska känna i mötet med mina verk. Det blir ett lite abstrakt svar kanske. 

Jag fattar vad du menar, det är den känslan man får när se dina verk. På din hemsida har du foton på vad som ser ut som disktrasor med foton på hudåkommor tryckta på. 

Ja det är fototryck på disktrasor. Jag minns inte nu om det bara var könssjukdomar eller om det också var andra hudåkommor. Det är ganska äckligt. 

När det kommer till att dela din konst på nätet, via instagram eller på din hemsida. Är du någonsin rädd för att dina verk ska bli stulna? Att någon lägger upp bilderna någon annanstans utan att ditt namn står med? Tänker att det är en av nackdelarna med det digitala rummet att bilder kopieras och sprids vidare utan att konstnärens namn följs med? Är det något du tänker på och har det hänt dig någon gång? 

Tänker att en får räkna med att folk kopierar ens bilder så fort en lägger upp nåt på nätet! Brukar kunna springa på mina bilder på instagram eller tumblr utan källa, det är klart att det är lite störigt men det känns lite som en grundbult för internet att folk kopierar och sprider saker. Om någon källhänvisar är det bara roligt tycker jag. Så länge det inte är i nåt ”kefft” sammanhang så tycker jag det är lugnt att folk använder mina bilder.

Hur tror du att den här perioden, med corona, kommer synas i framtidens konsthistoria? Vilket avtryck gör covid-19?

Jag har inte sett något tydligt än så länge, men bland studenterna på min skola så hade alla redan påbörjat projekt innan corona riktigt blev en stor grej. Vi hade redan påbörjat våra verk. Så på det sättet har vi bara fortsatt. Sen ser jag att mycket blir digitalt. Vår utställning blir en katalog och i digitalt format. Jag tror att detta gynnar internetkonsten. Internet blir ett starkare forum för att visa upp konst, eftersom det är det enda sättet att se grejerna. Det är tråkigt att man inte kan gå på utställningar. Samtidigt är det ju jättekul att man kan gå på fler utställningar runt om i världen om de digitaliseras. Olika konstutbildningar har sina vårutställningar på internet. Jag hade till exempel inte kunnat se Umeås vårutställning om den inte fanns online. En förändring kanske därför blir att man har vanliga utställningar igen men att man också har en digital katalog. Att det blir ett vanligare komplement till en fysisk utställning. Det är ju också en ganska smal publik som går på utställningar, alla känner sig nog inte välkomna i gallerimiljö och därför blir ju onlineutställningar en möjlighet för dem. Samtidigt vet jag ju inte hur många det faktiskt är som skulle kolla på onlineutställningarna heller. Men det är en möjlighet. Det blir en lägre tröskel. 

* Vox Publicum var ett kulturhus för ungdomar i Uppsala, idag finns i dess ställe Kulturhuset Leoparden.

Instagram: @inflykt

https://www.lisabroms.com/

#1 KAJSA RYTENBERG 23 Uppsala

”Det är bra att sätta titlar på sig själv som man får leva upp till.”

Det är en solig eftermiddag i Lund när jag skickar länken och bjuder in Kajsa Rytenberg till ett samtal via zoom. Hon bor i vår gemensamma hemstad Uppsala. Vi var nära vänner under vår gymnasietid och jag minns hur det alltid låg halvfärdiga teckningar och fina målningar på hennes rum när vi hängde hos henne. Vilket vi gjorde ofta. Det var en självklarhet för mig att hon skulle få bli försökskaninen till denna intervjuserie. När jag intervjuade Kajsa höll hon på att avsluta ett skolprojekt på den konstnärliga linjen på Wiks folkhögskola. Detta är hennes andra år vid utbildningen. 

Inför vårt samtal kollade jag igenom hennes instagramkonto, där hon delar sin konst. Där får man se flera olika delar av hennes process, allt från skisser till halvfärdiga verk och till det slutgiltiga resultatet. Det är främst oljemålning hon arbetar med, men hon berättar under samtalet hur hon börjat skulptera mer och mer men att det i nuläget är pausat på grund av corona. 

Jag inledde samtalet med att fråga henne hur det hela började. 

Hur länge har du skapat? 

Jag har målat sedan tidiga tonåren. När andra barn slutade rita så fortsatte jag och det blev något jag aktivt försökte bli bättre på. Jag har skapat länge men det har stegrats upp i etapper. Det blev mer och mer när jag började läsa konst på Wiks. 

Vad var det som drev dig att fortsätta att rita, förbi den där punkten då många barn slutar? 

Jag vet inte riktigt. Eller jag har funderat på det en del och jag tror att det var för att jag var blyg, konsten blev ett sätt för mig att göra mig hörd utan att faktiskt höja rösten. Så jag tror att det var mycket det som fick det att bli något som blev väldigt viktigt för mig. Men sen så, jag vet inte, jag tycker det är fett kul bara och det är något som jag utvecklas inom. Jag känner att jag blommar när jag skapar, säger hon och skrattar. 

Late night problem solving 2020

Vad är det som inspirerar din konst? 

Jag får inspiration från en blandning av allt möjligt, jag tittar jättemycket på annan konst men jag vet inte om det är någon specifik konstnär så, jag försöker att inte snöa in mig för mycket. Det kan lätt bli att man inspireras för mycket. Det kan vara nice en period men inte i längden. Men jag kollar mycket på annan konst, det får mig att komma igång. Men jag gillar att bara experimentera mig fram till grejer. 

Många av dina verk är självporträtt, kan du berätta mer om det? 

Självporträtt har blivit det jag är mest intresserad av, det låter egocentriskt. Jag har börjat röra mig lite ifrån det nu på senaste, men det har definitivt var väldigt centralt i det jag gör. Även när jag ritar eller målar utan referens så tror folk att det ändå är självporträtt för att det blir det man råkar måla. Jag gör det jag känner för. 

Hur känner du inför att dela din konst? Vilka plattformar gör du det på och hur ställer du dig inför att dela med dig av dina verk. 

Jag delar via sociala medier. Men jag delar också på andra sätt, eftersom jag går i en konstklass så delar vi med varandra där. Vilket är en stor del av delandet. Ibland är det väldigt läskigt, jag är inte så bra på det där med sociala medier. Jag blir ibland fortfarande rädd när jag delar saker på instagram. Men mina 72 följare är inte så högljudda. Delandet på sociala medier går väldigt snabbt och jag blir väldigt självmedveten. I andra sammanhang är delandet en väldigt viktig del av att skapa, tycker jag. Att tvingas utsättas för någon annans blick. 

Delandet är väl en stor del av att gå en konstutbildning tänker jag? 


Ja precis, och att inte ta kritik så hårt. Att låta folk vara en del i processen och inte bara visa upp ett färdigt resultat.

Du läser andra året på Wiks folkhögskola? Hur ser din utbildning ut? 

Första året var det mycket så att ”nu ska ni lära er att skulptera”, och att göra det på ett korrekt sätt. Ha modell skulptur. Måla modellmålning. Mer tekniker. Fördjupningsåret som jag läser nu handlar mer om att jobba själv med lite guidning av mentorer. Våra lärare håller inte alltid på med samma saker som vi gör så då säger de inte ”Det där borde du göra annorlunda” utan man har någon att bolla sina tankar med. Till exempel om man fastnar. Jag tror att det är ganska typiskt skandinaviskt att inte ha så traditionellt utan att prata mer konceptuellt om konst. Mycket mer traditionell utbildning i andra länder. 


Eftersom det är omöjligt att inte prata om corona och den märkliga situation vi alla befinner oss i berättar hon om de praktiska problem hon stött på och hur de påverkat hennes konst.

Av praktiska skäl skulpterar hon inte lika mycket nu. Kajsa även berättar att har haft turen att få göra om uthyrningsdelen, hennes gamla rum, hos sin mamma till en atelje. Men det finns ingen riktig möjlighet att skulptera där. Därför fokuserar hon på sina oljemålningar. 

Hur påverkas du och ditt konstnärskap av den rådande pandemin? 

Det är väldigt svårt att säga om det påverkar vad jag målar, det kan jag inte riktigt svara på. Men det har ju definitivt påverkat de praktiska sidorna, jag kan inte åka till min skola längre. Skolan är ju ett internatboende och därför är många där men eftersom jag bor utanför så blir det annorlunda för mig. De har fortfarande utbildning, men eftersom jag kan jobba på distans så gör jag gärna det. Innan jag fick tillgång till ateljen så kunde jag bara vara hemma och då fick jag absolut ingenting gjort. Jag kan inte koncentrera mig på saker när jag är hemma. Men sen dess så har det gått bra. 

Kommer du fortsätta att plugga konst? 

Jag har kommit fram till att jag definitivt ska fortsätta på det här spåret och att jag inte ska fortsätta med mina universitetsstudier som jag för tillfället pausat. Det skulle vara jättekul att plugga konst i framtiden, men då vill jag gå någonstans där jag verkligen vill gå och inte lägga massa csn på vad som helst. Så absolut, det skulle vara jätteroligt att fortsätta. Det var längesen jag hade såhär mycket tid att måla själv, så det är väl det jag kommer hålla på med året framöver. 

Som avslut i dessa intervjuer har jag frågat vardera konstnär om hur de tror att denna pandemi kommer göra avtryck i konsthistorien. Hur kommer denna märkliga situation synas i konsten? Med reservationer för att det inte finns något rätt svar i nuläget. 

Det är en väldigt svår fråga, men det kanske är en del av frågan. Jag tror definitivt att corona kommer göra ett avtryck. Men hur det ser ut går nog inte att svara på. Det kan ju verkligen gå åt två håll, bara för att folk sitter hemma behöver ju inte betyda att folk gör mer konst. När jag satt hemma blev jag så slö och kunde inte koncentrera mig på någonting. Det kommer bli väldigt spännande att se vad som kommer ut på andra änden. Det finns en tanke om att man ska bli mer produktiv nu när man har mer tid över, men man blir ju otroligt seg. 

Info: Kajsa Rytenberg intervjuad av Ebba Månsdotter 7 Maj 2020

Instagram: @ryterbergkajsa

SOMMARSERIE

Galleri Picturas sommarprogram

”I tider som dessa”, en fras vi ständigt hör nuförtiden. Men i tider som dessa kanske vi ska vara extra glada att vi har tillgång till ett digitalt rum när det fysiska rummet inte längre är tillgängligt på samma sätt som tidigare. Kontakten genom skärmen blir en livlina i den sociala distanseringen vi alla förväntas leva i just nu. 

Möten med konst har främst skett i fysiska rum men under 2000-talet har den digitala konsten blivit allt större och nu finner även den fysiska konsten ett hem på internet. 

Under sommaren kommer Galleri Pictura publicera ett antal intervjuer med konstnärer där vi diskuterar konst, konstnärskap och den rådande situationen. Syftet är att komma åt kopplingen mellan konsten och dess samtid. Eftersom vi nu befinner oss mitt i en viktig historisk händelse är det intressant att diskutera och spekulera hur Covid-19s avtryck i framtidens konsthistoria kommer se ut och hur den påverkar oss just nu. Samtidigt som pandemin är ett viktigt ämne ger vi även dessa konstnärer möjlighet att prata om sitt egna konstnärskap, vad som inspirerar dem och hur de arbetar. Eftersom möjligheterna för fysiska utställningar är begränsade skapar även dessa samtal ett digitalt galleri. 

Första intervjun publiceras den 15 juni. 

VT2020 INSTÄLLD

Hej!

Vi i styrelsen har i veckan beslutat om att ställa in all verksamhet under den nuvarande terminen. Såklart tycker vi att detta är jättetråkigt, men i nuläget känns det som det bästa beslutet.

Detta gäller alltså all kommande modellteckning på onsdagar och alla bruncher.

Om läget skulle förändras så kommer vi föra vidare diskussioner om att återuppta vår verksamhet under VT20. Annars hoppas vi i styrelsen att vi ses i höst!

Tveka inte att kontakta oss på galleripictura@gmail.com om ni har några frågor eller funderingar!

Hälsningar,
Styrelsen!

INSTÄLLD MODELLTECKNING

Tyvärr måste vi ställa in modellteckningen på onsdagar två veckor framåt. Detta gäller 18 och 25 mars. I vilken kapacitet modellteckningen kommer fortsätta under terminen beror på hur situationen ang corona utvecklas under de kommande veckorna. Vi i styrelsen kommer ta ett beslut under de kommande två veckorna om vi kommer fortsätta som vanligt eller om vi måste ställa in ytterligare veckor.

Vi hoppas att ni har förståelse för situationen!
Tack!

Hälsningar, Styrelsen

BRUNCH 14 MARS INSTÄLLD

Pga Covid-19 har vi i Galleri Pictura bestämt oss för att ställa in brunchen på lördag. Om du fortfarande är intresserad av att teckna så fortsätter vår modellteckning på onsdagar som vanligt.

Vi hoppas att ni har förståelse för detta och vi önskar er en trevlig helg!

Galleri Pictura söker modeller!

JOBBA SOM KROKIMODELL I LUND
Har du eller någon du känner erfarenhet av att stå krokimodell?

Galleri Pictura söker flera erfarna modeller till vår modellteckning på onsdagskvällar.

Maila oss på galleripictura@gmail.com om du är intresserad av att veta mer!

Modellteckning och Brunch

Välkommen till vårens första Modellteckning och brunch!

Evenemanget riktar sig mot både den vane tecknaren samt nybörjaren, nya som bekanta ansikten välkomna! Eget teckningsmaterial medtages.

Anmälan om deltagande sker till vår email galleripictura@gmail.com. Glöm inte att även anmäla eventuella allergier/ preferenser i detta mail.

Andress: Skomakaregatan 8, Lund. (Folkuniversitetet vån. 3)

Tid: 10:00-12:30 (Portarna öppnas vid 10:00 och teckningen startar vid 10:15.)

Inträde: 120kr för medlemmar, 140kr för andra
Betalning via Swish/kort

Välkommen!

Pictura blir kontantfria

Bäste medlem, 

Galleri Pictura meddelar härmed att föreningen blir kontantfri den 4 mars och kommer därefter endast ta emot betalningar via kort eller swish. Fram till den 3e mars tar vi fortfarande emot kontanter vid betalning för våra evenemang, men möjligheten att betala med kort kommer att finnas från och med den 11 februari. 

Har du frågor eller funderingar gällande förändringen? Tveka inte på att kontakta oss!

Varma hälsningar, 

Styrelsen för Galleri Pictura 

Mail: galleripictura@gmail.com

Museibesök & AW

Häng med oss på årets första konstrunda på Skissernas Museum den 6e Februari!

Efter besöket kommer vi ta en after work på Inferno!

Vi samlas kl 18 vid museets entré. Museet har fri entré för studenter och unga under 25 år, pensionärer 60kr, vuxna 80kr.

Introduktionsmöte VT20

Galleri Pictura välkomnar alla nya och gamla medlemmar samt konstintresserade till vårens introduktionsmöte!

På mötet kommer vi gå igenom kommande evenemang och aktiviteter och vi vill även höra om ni har några konstrelaterade aktiviteter ni skulle vilja göra tillsammans med oss!
Vi ses på LUX C214 klockan 17:00 den 30 januari

Är du sugen på att engagera dig i föreningen så hör gärna av er till oss så kan vi berätta mer!

Varm välkomna! ♥

Life Drawing & Brunch

Galleri Pictura bjuder in till modellteckning kombinerat med brunch! Denna gången med julspecial där det självklart bjuds på lusse-fika!
Evenemanget riktar sig mot både den vane tecknaren samt nybörjaren, nya som bekanta ansikten välkomna! Eget teckningsmaterial medtages. Vi hoppas att få se dig där, och ta gärna med en vän!

Anmälan om deltagande sker till vår email galleripictura@gmail.com. Glöm inte att även anmäla eventuella allergier/ preferenser i detta mail.

Portarna öppnas vid 10:00 och teckningen startar vid 10:15 och passet slutar kl 12:30Teckningen håller till på Folkuniversitetet på Skomakaregatan 8 i Lund. 3e våningen. Inträde: 100kr/pers
Betalning via Swish/kontanter
Välkommen!

——Information in English: 
Galleri Pictura invites you to life drawing combined with brunch. This time with a christmas theme where we will serve typical swedish christmas fika. 
The event is for both the experienced drawer and beginners. Bring your own drawing material. 
To participate, email us before Friday and also let us know if you have any allergies. 
The doors will open at 10:00 and the drawing starts at 10:15 and the session will end at 12:30 Adress: Folkuniversitetet on Skomakaregatan 8 in Lund. Our room is on the third floor. Price: 100kr per personPayment is via swish or cashWelcome!
Galleri Pictura / Skånska konstmuseum

Modellteckning: Terminsavslutning 11 december

Terminens sista ordinarie modellteckning är den onsdag den 11 december.

Men om ni vill vill gå på modellteckning en sista gång har vi brunch och modellteckning med jultema lördagen den 14e december mellan 10:00 och 12:30. Lördagstillfället kostar 100kr och håller till i samma lokaler som ordinarie modellteckning. Anmälan krävs till lördagsbrunchen. Maila oss på galleripictura@gmail.com och anmäl eventuella matallergier innan fredag kl: 12:00

30/11-19 Modellteckning & Brunch

Galleri Pictura bjuder in till modellteckning kombinerat med brunch igen!

Evenemanget riktar sig mot både den vane tecknaren samt nybörjaren, nya som bekanta ansikten välkomna! Eget teckningsmaterial medtages. Vi hoppas på ett lika glatt gäng som senast.

Anmälan om deltagande sker till vår email galleripictura@gmail.com. Glöm inte att även anmäla eventuella allergier/ preferenser i detta mail.

Portarna öppnas vid 10:00 och teckningen startar vid 10:15.
Inträde: 100kr/pers
Betalning via Swish/kontanter
Välkommen!

Modellteckning & Brunch

Lördag 16 November Kl 10:15 till 12:30

Galleri Pictura bjuder in till modellteckning kombinerat med brunch. Evenemanget riktar sig mot både den vane tecknaren samt nybörjaren, nya som bekanta ansikten välkomna!

Om du vill delta maila oss innan fredag!

Även allegier samt andra preferenser anmäls till oss på galleripictura@gmail.com.

Inträde: 100kr/pers
Betalning via Swish/kontanter
Välkommen!

EXKURSION: LOUISIANA

EXKURSION TILL LOUISIANA MUSEUM I HUMLEBÆK

I samarbete med Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet ordnar Galleri Pictura en exkursion till Louisiana Museum i Humlebeak, Danmark. 

Vi bjuder på gratis bussfärd för institutionens studenter, personal och Galleri Picturas medlemmar!

Bussen avgår utanför LUX, Helgonavägen 3, 10.00 lördagen 7 december. Väl på Louisiana betalar du din egna biljett – studentrabatt finns! Hemfärd beräknas bli 16.00 från Louisiana.

Det finns 50 platser på bussen, så det är först till kvarn-principen som gäller! Maila er anmälan senast den 4 december till galleripictura@gmail.com och märk ämnesraden med LOUISIANA EXKURSION. 

Kom ihåg att ta med student-ID och pengar till inträde! En studentbiljett kostar 110DKK (runt 150kr).  

OBS! Glöm ej att ta med er ett giltigt ID/PASS som gäller för att resa mellan sverige och danmark. 

Hoppas vi ses då!

Terminsmöte

Välkommen till Galleri Picturas terminsmöte HT19!

Terminsmötet hålls på onsdag den 9:e oktober kl 17.15 på LUX , sal B152 (Helgonavägen 3, Lund). Sal kommer publiceras inom kort. Alla medlemmar och övriga intresserade är varmt välkomna, men för att ha rösträtt eller nomineras till styrelsen måste en ha betalat medlemskap till Pictura före mötet.

Under terminsmötet kommer vi gå igenom höstterminen och berätta om höstens inplanerade aktiviteter. Vi kommer även utlysa nya styrelse- samt ansvarsposter. För närvarande söker vi

– Vice ordförande
– Kassör
– Sekreterare (styrelsemedlem)
– Styrelsemedlem
– Kommunikationsansvarig

Dagordning:
https://docs.google.com/document/d/1UYDP3cZYbycuz_Qq69bab2VJ6rJjA13fRb7obuyzh44/edit?usp=sharing

🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂🍂

Welcome to the semester’s meeting with Galleri Pictura!

The meeting will be held on Wednesday the 9th of October at 17.15, at LUX, B152 (Helgonavägen 3, Lund). Specific local TBA. All members and interested are welcome, but to be able to vote or become a member of the board you have to be a member.

During the meeting, we will go through the last semester’s activities and plan for this one, as well as elect new board members. We also seek new members willing to take care of our social media and homepage. This position doesn’t require becoming a board member.

The posts available are

– Vice President
– Cashier
– Secretary (member of the board)
– Board member
– Webb/ social media responsibility

Agenda for the meeting:
https://docs.google.com/document/d/1UYDP3cZYbycuz_Qq69bab2VJ6rJjA13fRb7obuyzh44/edit?usp=sharing

Introduktionsmöte HT19

Nya och gamla studenter med ett intresse för konst är varmt välkomna till studentföreningen Galleri Picturas introduktionsmöte.

På mötet kommer vi gå igenom några av höstens aktiviteter och vi vill även höra om ni har några konstrelaterade aktiviteter ni skulle vilja göra tillsammans med oss!

Är du sugen på att engagera dig i föreningen så söker vi fortfarande fler styrelsemedlemmar!

Varm välkomna! ♥

(Konstverk: David Hockney)